Tydlighet och otydlighet hos SD

Sverigedemokraterna blir allt tydligare i sina åsikter och visar på ett brutalt bra sätt partiets verkliga identitet. Nyligen har vi fått två konkreta bilder som exempel på å ena sida tydlighet, å andra sidan otydlighet. Det handlar om människosyn och om ekonomi.
Det senaste budskapet från Sverigedemokraterna handlar om att idén om alla människors lika värde är ett vänsterprojekt. I MVT säger man ”vi anser att pride är en vänsterorganisation” apropå att alla övriga partier bejakade och deltog i Pride-marschen. Den politiska majoriteten ville inte att Motala kommun skulle engagera sig, men partierna själva deltog. Alla utom SD, som anser att detta var ”vänster”. SD tillrättavisar övriga partier inom majoriteten och vår tolkning är att man inte direkt understödjer idén om alla människors lika värde. BRA att detta sägs så tydligt!
Och detta är ju rätt häpnadsväckande i det moderna Sverige! Det är illa nog att vi har ett politiskt parti vars enda affärsidé är att skilja på ”vi” och ”dom”, där ”dom” utgör ett hot och helst bör neutraliseras och göras osynliga, till exempel genom att förmå ”dom” att flytta utomlands.
Men det riktigt tragiska är att vi har partier som glatt samarbetar med SD. Politiken hos Tidö-nätverkets partier har i stora drag blivit snarlik men samarbetet med SD innebär att man legitimerar de grundvärderingar som bygger SD:s identitet. Och föraktet för oliktänkande är ett förstadium som i sin förlängning leder till en successiv begränsning av demokratin.
Vänsterpartiet menar att mångfald och olikheter utgör grunden för utveckling. Motsatsen till mångfald är enfald.
Det andra direkt anmärkningsvärda i Sverigedemokraternas lokala valrörelse är att partiet vill plocka bort i storleksordningen 45 miljoner ur vår gemensamma kassa. Man vill sänka skatten med 40 öre. Om man skall konkretisera vad 45 miljoner kronor är ute i verksamheten kan man exempelvis konstatera att det räcker till 70 undersköterskor. Vi har i en tidigare debattartikel frågat SD vilka verksamheter som skall tas bort eller minska, men vi fick inget svar den gången.
Nu är förhoppningen att Motalaborna skall få veta vad en röst på SD kommer att betyda för den lokala välfärden. Vad är det som skall minska. Vi behöver ett konkret svar – ingen tror på allmänna floskler om ”administration” eller ”rationaliseringar”. Har vi för många undersköterskor? Eller för många lärare? Eller för många bygglovhandläggare? Eller för många bibliotekarier? Eller är det barnomsorgstaxan som skall höjas? Eller hemtjänstavgifterna?
Vi vet inte – och vi undrar. Och det gör nog rätt många Motalabor också.
Vänsterpartiet i Motala