En intressant rapport kom från IMF sommaren 2023. IMF får sägas vara ett flaggskepp för marknadsekonomi globalt, ett faktum hela politiska spektrumet är eniga om. 

Rapporten säger att Europas inflation under perioden till större del bestod av högre företagsvinster, alltså att företagen medvetet höjt sina priser. Detta var ett otroligt hårt slag mot marknadsekonomi, det som ska vara en kostnadseffektiv lösning för samhällets medborgare. Enligt nationalekonomisk teori ska tillgång och efterfrågan skapa en balans för prissättning, istället för godtycklig prissättning.

Det som rapporten visar på är att vi har fått inflation av att företagen vill ha högre vinster. Vi har alltså ingen inflationskris. Vi har en vinstkris. Allting blev dyrare för att företagen höjde priserna för att kunna få högre vinster.

Där flera företag sedan 2023 förstått att det är dags att dämpa sig en smula, så är det ett segment som valt att inte göra det: Matjättarna.
Att det finns dålig konkurrens på en marknad där tre företag, Willys, Coop och ICA, har 90% av marknaden säger sig självt. I mindre samhällen finns det ofta bara en matbutik, så konkurrensen är obefintlig på vissa orter. Konkurrensverket har även pekat ut att det är dålig konkurrens inom livsmedelsbranschen.

Så här sa en person nyligen med bra insyn: ”Det är ju en oligopolistisk marknad med några få stora och det påverkar prissättningen såklart. Det måste de ta till sig.”

Det var inte den enda partiledaren som stöttade bojkotten, Nooshi Dagdostar, citatet ovan kommer från Elisabeth Svantesson, borgerlig moderat finansminister.

Vad är då en effekt av högre matpriser? Matjättarna har ett samhällsansvar, inte bara att människor i vårt ”välfärdsland” ska kunna äta sig mätta – vilket ensamstående föräldrar säger har blivit svårare – men också på grund av att matpriser påverkar vår inflation. Inflation räknas delvis ut från matpriser, högre matpriser ger högre inflation, vilket ger högre räntor, vilket gör att bankerna (som också såklart behöver rekordvinster) snabbt höjer alla bolåneräntor.

Frågan är om konsumenter ska behöva ta alla de här ekonomiska smällarna så att ICA ska kunna dela ut 26 miljarder kronor, eller för att Willys ska dela ut 1,9 miljarder kronor som de gjort detta år. Willys utdelning kanske inte låter som mycket, men det skulle kunna ge 140 000 till varje anställd, alltså en löneökning på 10 000 kronor i månaden.

Här är synen dock en annan från livsmedelsföretagen, i avtalsrörelsen om nya löner just nu så har arbetsgivarna ett förslag: Sänk ob-ersättningen. Arbetstagarna har blivit för dyra för mataffären, företagen måste ju kunna dela ut fler miljarder, nu inte bara på bekostnad av de som handlar i affären men också från de som arbetar där.

Vi är alla överens om problemet – men inte lösningen. Finansministern tog ett möte med matjättarna, där beskedet efteråt var tydligt: Matjättarna kan sänka sina priser – om staten sänker sina skatter på mat. Att sänka sina priser, att betala arbetarna sjysta löner är inte möjligt, men om staten minskar på vård, skola och omsorg då kan företag som delar ut miljarder tänka sig att maten kan bli lite billigare.
En matbojkott löser ingenting kortsiktigt – men den visade någonting tydligt: Folk tänker inte sitta tyst och acceptera att en sådan viktig samhällsaktör gör sån vårdslös skada på vår ekonomi.

Uppdaterades: 15 apr 2025