Valet 2026 handlar i grunden om vilket Motala vi vill vara: en kommun som låter välfärden betala priset för en pressad ekonomi, eller en kommun som sätter barn, äldre och personal först.
Kommunens ekonomi är aldrig neutral. Den visar vad som prioriteras, vem som får vänta och vem som tvingas bära konsekvenserna när resurserna inte räcker.
SD, M, KD och L talar gärna om ansvar. Men ansvar är inte att kalla nedskärningar för effektiviseringar, samtidigt som behoven i skola, omsorg och förskola växer.
När stödet i skolan dras undan får lärare bära mer och elever vänta längre. När äldreomsorgen saknar tid får anhöriga fylla luckorna. När bemanningen inte håller betalar personalen med sin arbetsmiljö, sin hälsa och sin ork.
Det är inte god ekonomisk hushållning. Det är att skjuta kostnader framför sig tills de blir mänskligt och ekonomiskt dyrare.
Vänsterpartiet menar att ett starkt Motala börjar i välfärden: i förskolan där barn blir sedda, i skolan där elever får hjälp i tid och i äldreomsorgen där människor möts med värdighet.
Att investera i bemanning, stöd och förebyggande arbete är inte slöseri. Det är klokt, rättvist och nödvändigt.
För alternativet är tydligt. Accepterar vi ökade klyftor får vi ett Motala där människors möjligheter avgörs av bostadsområde och familjens ekonomi. Vi vill bygga en kommun där välfärden håller ihop samhället och där varje invånare får en rättvis chans.
Samma sak gäller klimatet. Minskad energianvändning, hållbara transporter och smarta investeringar gör Motala både mer framtidssäkert och billigare att driva på sikt.
Därför behöver kommunens resurser styras dit de gör störst nytta: till välfärden, tryggheten och den nödvändiga klimatomställningen. Inte till en politik där besparingar förpackas som ansvar.
Valet 2026 är ett värderingsval. Vänsterpartiet väljer ett Motala som håller ihop, där ekonomin är ett verktyg för människors trygghet – inte en ursäkt för att svika dem.