Intresset att driva friskola i Sverige är i dag stort. För att det är lönsamt. De senaste åren har friskolorna gjort ett sammanlagt överskott på 8,5 miljarder kronor. Skattekronor.
Miljarder komna ur skolpengen. Marknadssystemets drivkraft är således vare sig att ge elever bildning eller valfrihet. Det handlar om pengar. Det blev tydligt då finansmannen Roger Akelius härom året ville köpa in sig i Academedia med ambitionen att slopa vinster för att istället ge överskottet tillbaka till eleverna. Akelius köp stoppades!
Förra året skickade Motala kommun iväg runt 65 miljoner skattekronor (65 000 000 kr) till friskolorna här i kommunen. Beräkningen ser ut så här: skolpeng per elev i grundskolan är ca 100 000 kr och förra året gick totalt ca 650 elever i Innovitaskolan (Academedia) och Kunskapsskolan. Nästa år försvinner ännu mer pengar från kommunen, då Kunskapsskolan utökar antalet klasser.
En följd av detta är att det nu blir färre, men större, skolor och förskolor i Motala kommun. Delvis tvingas förändringen fram då det föds allt färre barn och att utflyttning – inte inflyttning – sker från vår kommun. Men en minst lika stor orsak till att kommunen måste spara på lokaler och personal är alltså det unika systemet vi har i Sverige med vinstdrivande marknadsskolor och därtill hörande skolpeng. Det sades i klarspråk av bildningschefen (MVT 22/5 2026). Tre högstadieskolor föreslås nu bli två.
Skolpengen är den summa per elev kommunen betalar till den skola eleven väljer att gå i, lika mycket för privata skolor som för kommunala. Systemet infördes för drygt 30 år sedan av den dåvarande borgerliga regeringen under Carl Bildts ledning efter initiativ av Kunskapsskolans grundare och ägare Peje Emilsson.
Skolpengen ska täcka alla kostnader för eleverna, till exempel personal, löner, lokaler och drift (hyra, el, städning etc), skolmat, skolmaterial (såväl analogt som digitalt), elevhälsa (som skolsköterska- och läkare, kurator), bemannade skolbibliotek.
Det är bara genom att hålla nere dessa kostnader friskolor kan gå med vinst.
Friskolor har gräddfil till både verksamhet och inkomster.
- Kommuner kan inte säga nej om en friskola vill starta upp.
- Friskolor väljer själva hur många barn de vill ta emot och vilka årskurser de vill ha.
- Företrädesvis väljer friskolor att bygga om tomma kontors- och industrilokaler framför att bygga nya skolor. Billigast så.
- När friskolor etablerar sig, minskar elevantalet i kommunala skolor. Men kommunen står kvar med fasta kostnader. Det innebär att kostnaden per elev stiger. Alltså skolpengen blir högre. Och därmed får friskolan också mer pengar. Alternativet: Stäng skolor och säg upp personal.
- Kommunerna har ett övergripande ansvar för alla barn och måste t íll exempel vara beredd på att ta emot elever om en friskola av ekonomiska eller andra skäl väljer att stänga.
Om vi Motala vill satsa i våra kommunala skolor genom t ex ökad lärartäthet (vilket vi i Vänsterpartiet vill) är det en kostnad som gör att skolpengen höjs. Därmed får även friskolorna högre ersättning per elev, trots att deras kostnader inte ökar.
Utöver detta måste skattepengar också avsättas till olika kontrollorgan som jobbar med att bevaka att friskolorna utför sitt uppdrag så som de ska.
Ett infernaliskt system.
Gärna valfrihet i skolan – men pengarna ska vara kvar i skolan.
Mer om vänsterpartiet och skolan