Att producera kulspetspennor och att vårda människor

Välfärd utan vinstintressen

MickeKerstinRolf-liten

Artikelförfattarna: Micke, Kerstin och Rolf

Det var en alldeles utmärkt ledare i tisdagstidningen, som kommenterade Vänsterpartiets diskussion om vinstuttag i välfärden. Ledaren var bra, inte för att den innehöll särskilt kloka tankar, utan för att den så tydligt visade på skillnaden mellan en marknadsliberal människosyn och en vänsterinriktad humanistisk sådan.

CitatMan frågade sig nämligen vad det kan vara för skillnad mellan å ena sidan att producera kulspetspennor, toalettpapper och murbruk – och å andra sidan att möta och vårda människor. Och att frågan ställs är intressant eftersom detta visar att borgerligheten inte vill eller förmår se just den skillnaden. Marknadsliberalerna anser att varje kontakt mellan exempelvis en undersköterska och en hemtjänstbrukare inget annat är än en tjänst som produceras och levereras. Precis som när man tillverkar snören, läromedel, toapapper eller bygger vägar. Inget annat. Insatsen är något som kan mätas och prissättas styck för styck. Man har inga tankar om att det handlar om människor och mänskliga relationer, där själva relationen kan vara lika viktig som själva duschandet eller matlagandet.

Men i själva verket är det väl rätt sällan så att kulspetspennan, som ska packas i sin kartong, har sovit dåligt på natten, att toarullen längtar efter sina barnbarn, att grammatikboken absolut inte vill äta köttbullar i dag eller att våtservetterna nu har fått så förfärligt ont i fötterna.

Att möta människor är något helt annat än att producera och hantera döda ting. I synnerhet om mötet gäller människor som är mer eller mindre sköra, eller som på ena eller andra sättet är beroende av dig. Mänskliga behov och förutsättningar skiftar från individ till individ, och också från dag till dag. Oftast handlar det om att kommunikationen, samvaron, samtalen är minst lika viktigt som själva insatsen. Och alltid handlar det om att människorna är viktigare än tingen. Den sortens relationer låter sig inte mätas och prissättas som om det vore varor.

Därför är just den verksamhet som riktar sig till barn, ungdomar, äldre, funktionsnedsatta, sjuka med flera inte lämpad att styras och ledas efter marknadsekonomiska principer. Därför bör välfärden befrias från vinstintressen.

Något som statsministern, civilministern, cirka 70 procent av medborgarna och numera hela LO har insett.

Mikael Sääf, ordförande Vänsterpartiet Motala

Kerstin Lundberg, gruppledare Kommunfullmäktige

Rolf Hansson, ordförande Kommunalpolitiska utskottet

 

Du gillar kanske också...