Fästning Motala

Enorma skaror av poliser hade denna kväll invaderat Motala. En våldsamt överdriven övermakt som i Motalas fall visade sig helt obehövlig. Jo, förresten, en person fördes bort. Han hade ju blåst i en visselpipa av fotbollsdomartyp – hujedamej ett sånt skamligt störande av allmän ordning och nazisternas mötesfrihet. Sålänge hetsen gäller alla utlänningar eller ”icke-etniska svenskar” angrips ju ingen ”folkgrupp”, då är det fritt fram att hetsa och bli skyddad av härskaror av poliser. Vad kostar inte det?
Landstinget, där jag själv jobbar, hade under dagen gått upp i ”stabsläge” med anledning av nazimötena – man förväntade sig alltså en katastrof. Bra med sjukvårdsberedskap, men nog borde den reguljära sjukvården räcka utan sådana här överdrifter.

För min del var det budskapet från kyrkan som fick mig att delta tillsammans med åtminstone 300 andra på Stora Torget i Motala då vi denna kväll vände ryggen mot nazisterna i det s.k. ”svenskarnas” s.k. ”parti”, en bunt nazister som tuppkammen växt på i hägnet av ett hårdnande samhällsklimat med ökade klyftor mellan fattig och rik.

När nazisterna gapat klart på torget kunde de och deras svinaktiga budskap lämna den ”kätte” som polisen satt upp till deras skydd och åka hem varifrån de kom dragandes. Sedan gick jag och dottern vidare till Motala kyrka, där vi hörde en engagerad präst stå upp för människovärdet. Han fick inte vara i fred, han möttes i slutet av mässan av en äldre kvinna som ropade: ”Tycker du inte en nationalsocialist kan vara kristen?”
Det är otroligt skönt att kyrkan reagerar och försvarar människovärdet – låt klockorna ljuda, när det behövs!

Inspirerad av mitt sällsynta kyrkobesök åkte jag vidare och tillbringade sedan en timme i en annan kyrka; Rogslösa. Där bjöd nämligen Mikael Billemar och Kjell Silvervitt på en helt underbar föreställning med Johnny Cash’s musik.

Ett par bilder från torget i Motala:

antinaz-web1

antinaz-web2

/Peter K.

Du gillar kanske också...

%d bloggare gillar detta: